Idag går alla mina tankar till den bästa läraren på Hässelby Gymnasium, Malte Ekblom, som avled i fredags. Idag hålls en minnesstund på Hässelby för att hedra minnet av honom. Varför är livet så orättvist? Varför måste vissa lämna det i en alldeles för tidig ålder?
Malte var lärare i foto och också anledningen till varför vi så ofta hängde i fotosalen. Jag minns det mer som en fritidsgård. När vi inte hade någonting för oss(exempelvis håltimmar) kunde vi gå dit bara för att sitta och snacka. Man var alltid välkommen. Låna en kamera, stå i mörkerrummet eller bara sitta och hänga. Oavsett om han hade andra lektioner tog han sig alltid tid. Malte var alltid glad och extremt entusiastisk när det gällde foto. Han kunde gå upp i eld och lågor när han tyckte att något var (med hans ord) "så jävla läckert". Malte var egen, ett rikigt orginal, men så omtyckt. Jag vet att alla på Hässelby kommer sakna hans humör, hans driv, hans engagemang och framförallt hans entusiasm. En profil är helt enkelt borta. Vila i frid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar